UFO-dags!

Det var dags att ta tag i lite projekt som blivit liggande ett tag. Framför allt är det onödigt att köpa garn, lägga massa tid på stickning och sedan inte kunna använda. Det är också irriterande att behöva gå och leta stickor, tygpåsar som bara ligger bortstuvade.

Först ut var min lady Marple cardigan. Den var nästan klar i januari/februari men blev liggande eftersom jag inte var helt nöjd med ärmarna och knappbanden. Just då hann jag inte engagera mig i att göra om och göra rätt. Nu är det både omgjort och rätt, och jag längtar efter att kunna använda den.

Sedan följde en riktig hyllvärmare. Den här började jag på i februari 2013 och blev snabbt nästan klar. På den ena ärmen gjorde jag ökningarna betydligt snabbare vilket gjorde att den ena var normal och den andra som en holkärm. Tvekade om det skulle synas efter tvätt och den tvekan gjorde att den blev liggande. Nu klar!

Sist ut är en kofta som jag fick i julklapp förra året. Jag fattar att den blev liggande eftersom det på första varvet på diagrammet är ett avigt varv med tre färger. Den stickas i alpacka vilket är halt. Alldeles för svårt för mig då, nu tror jag att jag fixar det. Framstyckena är klara, ryggen stickar jag på nu och ärmarna är halvfärdiga sedan jag fick paketet för ett år sedan.

Snöflingefilten

Snöflingefilten eller vognteppet Snøfnugg som den heter på norska är klar! Det är utan tvekan en av de mer ambitiösa saker jag har stickat och jag är väldigt nöjd med slutresultatet. Förresten råkade jag titta på hashtaggen #vognteppe på instagram, vilka fina små filtar det finns i bland annat mariusmönster. ♥Norge och sticktraditioner♥

 

Garn – Fina visjö från Östergötlands ullspinneri i färgerna marinblå och vit. Riktig natthimmelsblå och vit som blev väldigt fina tillsammans. Lite mer än 200 gram blått och mindre än 100 gram vitt gick åt totalt och jag stickade på nr 3.

Mönsterstickningen – Jag har bara stickat ett par vantar och en mössa med två färger tidigare, och det var gissningsvis fyra år sedan. En anledning till att sticka filten var att lära mig ordentligt och efter lite research bestämde jag mig för att prova att ha en färg i varje hand, och dra ut det stickade ofta för att inte sticka för hårt. Det fungerade bra, klart att det tog lite tid att kasta garnet med högerhanden men samtidigt skönt med omväxling för handlederna. Eftersom stickfastheten kan ändras över tid försökte jag sticka mönsterdelen så snabbt som möjligt för att det skulle bli lika i slutet och början. 160 maskor i diagrammet och inga upprepningar var en utmaning för koncentrationsförmågan men oväntat meditativt och mysigt.

Steek – Här finns det lite olika skolor, jag valde att virka innan jag klippte för att sedan sticka kanten. Min kusin lärde mig grunderna i virkning för kanske 3-4 år sen(har inte virkat sedan dess) så idag kan jag hjälpligt hålla i en virknål. Det tog mig därför flera försök och åtskilliga timmar innan jag blev klar men sedan var det inga konstigheter att klippa. Jag tänkte sy fast kanten efter tvätt och blockning men den ligger fint och är stadig så den får nog vara som den är, troligtvis kommer den att filta ihop sig mer med tiden.

Kanten – Originalmönstret har en stretchkant á la 2 räta x två aviga men jag såg någon annan på ravelry som gjort en feather and fan-kant(eller påfågelsmönster på svenska eller havskum på norska). Det såg mer arbetat ut så jag gjorde likadant och det blev bra, dessutom är det en i-cordavmaskning som dels är fin men dels även är stadigare än en vanlig avmaskning. Nu kan jag slita på den ordentligt.

Omdöme – det blev så fint och var verkligen roligt att göra men jag vill aldrig göra om detta. I-cordavmaskningen över 724 maskor var spiken i kistan på ett mastodontprojekt som kanske inte krävde så mycket intellekt men väl envishet.

Att sticka till en liten

Det här är det första jag stickat till barn. Jag tycker att jag ofta läser att det är bra och praktiskt att sticka barnkläder eftersom man då kan öva på olika tekniker utan att behöva sticka de där decimetrarna med slätstickning som ett vuxenplagg kräver. Det kan jag absolut hålla med om, men, monteringen och fästning av trådar tog ungefär lika lång tid som ett vuxenplagg. Det var exakt lika många trådar att fästa runt axlar och ärmisättning som till vuxen så det känns lite som att koftan vid axelpartiet till 50% består av trådar. Montera, fästa och sy knappar är ungefär det tråkigaste jag vet så jag var alldeles svettig i slutet. Tur då att själva stickningen gick fort och att tossorna bara totalt tog ett par timmar styck!

Jag köpte garn och mönster till koftan i storlek 6 månader och fick rester som räckte till hättan och tossorna. Mönstret till koftan köpte jag tillsammans med garnet och övriga mönster är gratis på ravelry. Garnet är Sirdar baby bamboo som är 80-20 bambu-ull, det fyllde ut riktigt bra och ger en härlig silkig känsla utan att vara alltför stumt.

Instagram!

Jag följer ett fåtal stickbloggar men den verkliga inspirationen finns på instagram. När jag inte har något att göra trycker jag på förstoringsglaset för att få upp förslagna inlägg baserade på de jag följer. För att få bästa möjliga resultat har jag startat ett nytt instagramkonto som enbart är till för stickning, både för min egen inspiration och för att instagramma sticksaker. Följ mig gärna där!

Drömmen

I somras stannade vi till på Bohusläns museum och där köpte jag ett bohus stickningskit. Jag fick feeling och ville absolut ha en basker och fick således ta det enda baskerkitet de hade i sitt för tillfället urplockade sortiment. Skönt att slippa välja för alla mönster är ju så fina, det är lite av en dröm att sticka bohus stickning. Snart börjar jag!

Semester eller den stora garnresan

Bloggtystnaden har berott på flytt tvärs över landet, vi är numera göteborgare! Äntligen har vi fått ordning och känner vi oss hemma i nya lägenheten och kan ägna lite tid åt hobbyaktiviteter.

Jag har börjat lyssna på stickpoddar och har haft sjukt mycket stickinspiration. Det har varit frustrerande att få mycket inspiration utan att hinna eller orka göra något av den, kanske är det därför vår semester genom delar av södra Sverige snarare blev en garnresa? Vi besökte Öland (Ullcentrum i Löttorp), Östergötland (Östergötlands ullspinneri), Skåne där jag köpte Sjöhästens tretrådiga ekoull och Alpaca of Sweden vid Ales stenar där jag köpte alpacka och gotländsk finull samt Ulricehamn där jag i en liten garnaffär hittade garnet från Onion av ull och nässlor.

Praline del 2

Det här koftan går ganska dåligt. Jag har stickat varje ärm två gånger eftersom jag inte tyckte att jag fick till mönstret i förhållande till ökningarna och bestämde mig andra gånger för att förlänga armarna från kvartslånga till hellånga. Nu trodde jag att jag var klar med ärmarna och kunde börja på axelpartiet där alla delar stickas ihop, men jag upptäckte att jag tänkt helt fel med mönstervarven och har avslutat på fel varv. Suck. Det här garnet är vansinnigt dyrt så jag tycker att det är viktigt att det blir rätt och bra så att det blir roligt att bära koftan.

Jag brukar vara ganska noggrann eftersom jag tycker att det räcker med att sticka allt en gång, men den här gången är det som att det inte alls går. Men nu är det så lite kvar och jag vet vad som är fel så jag hoppas bli klar snart. Än är det inte vår i alla fall!

Stockholm

Trots närheten till Stockholm är det sällan vi åker dit. Nu har vi bestämt oss för att flytta från Uppsala och därför dags att checka av lite saker att se och göra. Igår besökte vi Spritmuseum där vi även åt en god lunch och Liljevalchs. Det var soligt och vindstilla så vi tog båten från djurgården till slussen och flanerade på tomma gator i gamla stan och åt god fika. Jag ville gärna besöka makeri 14 som har sticksaker och lite andra roliga prylar som pennor. Jag köpte en tygväska och pompom magazine. Bra vårdag och Stockholm från den bästa sidan!

Franskt ekologiskt merino

Fåren som har producerat den här ullen betar på alpernas sluttning i Provence i södra Frankrike, och det har behandlats så lite som möjligt. Jag läste om garnet som kommer från De Rerum Natura på en blogg och kände att jag ville testa det. Det var dessutom inte alls dyrt plus att det var rabatt på det i januari så jag slog till. Jag både gillar och ogillar merino. Jag gillar att det inte kliar, men jag ogillar behandlingen av fåren som sker på vissa ställen och att det ofta är väldigt processat, det är svårt att föreställa sig att ullen kommer från ett levande djur.

Jag fick garnet förra veckan och det känns fantastiskt. Mjuk och gosigt men ändå med lite struktur. Garnet var förpackat i en papperspåse som var igentejpad med ett litet knippe lavendelkvistar och et litet kort med en hälsning på franska. Det kändes som att jag förflyttades till södra Frankrike.

Jag har tjuvstartat på det bruna som ska bli en längre tröja med flätor, något som jag länge saknat i min garderob. Samma mönster som bilderna ovan med jag går upp i storlek för att den ska bli löst sittande.

Praline

Jag längtar efter våren och stickar just nu på Praline som är en trekvartsärmad ganska tunn kofta som känns lagom på alla sätt, med söta små fickor. Jag stickar den i  Colinette Jitterbug i Whirley fig, en mild glassig rosa som skiftar fint. Det är ett tunt merinogarn som nog är osticksigt och skönt i sommar. Det bästa är att när den här är klar är det nästan vår!